GI står för glykemiskt index och är ett mått på hur snabbt blodsockret stiger efter att man ätit en måltid. GI är alltså ett värde för hur fort en höjning av blodsockret sker. Ju högre GI, desto snabbare höjs blodsockret och ju lägre GI, desto långsammare höjs blodsockret. Man ska alltid sträva för att ha en så jämn blodsockerkurva som möjligt.

Om man äter mat som innehåller högt GI, till exempel kolhydrater, så bryts maten ner till glukos som går direkt ut i blodet i form av blodsocker. Direkt man har ätit något med högt GI känner man sig pigg och glad. Men effekten varar inte länge. Ett högt blodsocker är skadligt för kroppen och därför startas kroppens försvarsmekanismer. Den pumpar ut insulin i blodet för att minska blodsockret snabbt. Efter några timmar är då blodsockret lågt igen och man känner sig trött, irriterad och sötsugen igen. Man blir då ofta sugen på den typ av livsmedel som snabbt höjer blodsockret, till exempel pasta, chips, godis, bröd och glass. När man då ger efter för sitt sötsug och äter detta igen så startar hela processen igång igen.

När man äter såhär så går man ofta snabbt upp i vikt. När blodsockerkurvan är ojämn så småäter man hela tiden och dessutom produceras mycket insulin i kroppen. Insulinet gör att fettförbränningen minskar och att fett lagras i fettcellerna.

Man ska därför sträva efter att äta mat med lågt GI, det vill säga långsamma kolhydrater, eftersom dessa förbränns sakta och man håller då blodsockerkurvan jämn. Då behöver inte kroppen lika mycket insulin, dessutom ökar fettförbränningen och man blir mättare, piggare, gladare samt har mer energi.

Vad är GI – ny artikelserie om GI-metoden – artikel 1 av 10!